Jag förstår inte var tiden tar vägen. Allting bara snurrar snabbare hela tiden och en egen stund är något som jag faktiskt nu till och med skulle betala för. I dagslaget kan det bero på att jag jag jobbat mycket. Trots att jag jobbat på mitt nya jobb innan är det mycket som är nytt och spännande. Jag har till exmepel flyttat om lite i det hörnet där jag har min arbetsplats. Förut satt jag med huvudet in mot väggen och ryggen ut mot mina kollegor. Men i förrgår vände jag på skrivbordet och sitter nu mer socialt och mysigt. Känns lite konstigt än, men jag vänjer mig nog snart. Det är konstigt vad man vänjer sig vid saker utan att medvetet förstå att man faktiskt gör det.
Det börjar lida mot arbetsveckans slut och jag längtar verkligen till helgen, inte för det händer något speciellt utan för att jag är ledig. Jag ska hinna med allt det där som jag inte hunnit med förut, som att förbereda trädgården för vintern och städa lådor i köket. Leta reda på saker som jag tappat bort. Och framför allt bara vara... Med att bara vara tänker jag mig ordentligt slöande, läsa bra böcker, lyssna på bra musik, gå långa promenader och bara göra trevliga lugna saker. Vad sägs om det? Tur att min helg är lite längre än vanligt, jag har nämligen måndagen ledig också.
Jag behöver nämligen lite lugn nu, min mage är i uppror och signalerar att det är dags att dra ner på tempot och satsa på sig själv. Eftersom min plan är att bli vän med min mage tänker jag lyda och lugna ner mig. Här kommer en låt som min mage gillar. För när jag hör den känner jag hur mina axlar sjunker och jag gör en utandning:
Lyssna och njut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar