Nu var det länge sedan jag skrev här, jag har i och för sig börjat på några inlägg men inte hunnit klart och sedan har livet gjort en sväng igen och inlägget stämde inte längre. Men nu är den vanliga vardagen igång igen och jag ska försöka fortsätta med min blogg, för jag vill inte lägga ner den. Bokbloggen kom jag igång med för någon vecka sedan och som sagt jag vill ha båda två.
Sommaren har varit bra och jobbig och helt underbar och totalt förfärlig precis som livet är och nu väntar jag på att se vad hösten för med sig. Dock räknar jag inte höst förrän jag kommit hem från Cypern dit jag ska åka snart, hurra. Inför hösten så har jag gjort ett höstlöfte som jag måste ta tag i, men även det skjuter jag upp tills efter semestern, jag är ju expert på att skjuta upp saker.
Fokus just nu är Tjejmilen som jag ska springa (läs lunka) med Terre och Äcka och jag ligger i hårdträning, tyvärr gillar inte min mage träning så jag har konstant ont just nu men jag hoppas att det går över med mer träning. I måndagskväll hade jag ett underbart träningspass, då det kändes som jag flög fram i skogen, även om det förmodligen hade gått att gå om mig. Dessutom har mitt gym startat upp med gruppträning igen och det har jag sett fram emot och har redan skrivit upp mig på ett pass.
Hösten för mig har alltid betytt nystart på livet och att nya roliga utmaningar väntar och jag har en utmaning som väntar i mitt privatliv, men jag vet inte om den känns så rolig... Men mest är jag avundsjuk på flera som jag vet ska starta ett nytt kapitel i deras liv, de som ska börja en nya karriär och läsa vidare och de som har nya jobb som väntar. Det låter så roligt och spännande, medan en annan tröskar på i samma fotspår som de senaste 10 åren. Samtidigt är jag ju en trygghetsjunkie så jag har bara mig själv att skylla.
Men som tröst för det jobbiga och som belöning för det underbara i livet finns ju alltid musik och jag ser mycket fram emot nya The Killers:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar