Just nu är allting bara för mycket, livet går på högvarv och ibland glömmer jag nästan att andas. Igår var en helt hysterisk dag och jag var trött efter en jobbig förkylning men det ville inte livet ta hänsyn till.
Jobbet var hektiskt och trots en del jobbiga nyheter älskar jag mitt jobb och hoppas alltid känna så. På kvällen försökte jag samordna tre olika saker samtidigt men det gick åt skogen. Det var kärringmöte och sminkparty samtidigt på kvällen igår och det var roligt och innan det började så var Vera, Aron, Karin och Börje och hälsade på och lånade en barnvagn för promenader i Skara. Buffy ville hälsa naturligtvis och jag tog chansen och kramade Vera. Aron sov men honom ser jag ikväll igen och då hoppas jag på lite vakentid. Så började "kärringarna" komma och det var dags att packa in Karin och hennes familj i bilen. Gick efter lite pyssel.
När sminkpartyt/kärringmötet var över så var det sängen som gällde för mig och lite tid för mig själv. Tänkte skriva lite dagbok för att reda ut tankarna men orkade inte mer är: "Kära dagbok! Idag hade jag en fartfylld vardag". Sedan kände jag hur ögonlocken inte ville längre. Men precis när jag skulle somna vaknade jag av att jag kom på något som jag glömt på jobbet på dagen, något som jag lovat dyrt och heligt och ändå glömt av. Så då kunde jag inet sova för det. Hurra vad allt känns bra ibland. Nu sitter jag och väntar på att kunna be om ursäkt för min miss och komma igång med allt annat som måste göras innan påskledigheten.
Påskaftonsfest är planerad och jag tackar räddaren för det, var länge sedan nu. Alltför länge sedan...
Ikväll ska jag in till Skara och hälsa på. I lugn och stilla ro!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar