Världens bästa Lotta!

Har nu tagit farväl och lämnat oss med stor sorg och saknad.

Slutspurten av väntan

Idag ringde de från sjukhuset att jag skulle boka in ett möte. Jag antar att det betyder att provsvaren har kommit och väntan är över. Fast under denna väntetid har jag nästan lyckats intala mig själv att det nog inte var något, utan bara en koll för säkerhets skull. Men jag anar att det inte är så, då brukar man ju få ett brev hem att du är ok och provsvaren visade på detta. Istället kallelse att komma till sjukhuset betyder väl att något måste göras. Jag försöker att inte oroa mig, men det är inte helt lätt. 

Ont och lite oro

Det har varit en omtumlande vecka för mig. Efter att förra veckan hållit på att försöka återhämta mig efter balternas besöksvecka tog det även en himla massa tid för mig att köpa en nyare bil. Hittade en svart Volvo V50 som jag köpte. Det tog en fasligt mycket tid med att hitta bilen, kolla bilen, förhandla om bilen och allt som hör till. Så jag glömde helt av att jag i måndags hade ett läkarbesök. Detta läkarbesök hade jag avfärdat som helt oviktigt, då jag vet att jag har taskiga tarmar och andra skavanker som jag lärt mig leva med. Men min nitiske läkare har hittat att jag under en ganska lång haft för många blodplättar och ville testa detta. Eftersom inte jag mått dåligt har jag liksom inte brytt mig om detta och fick därför ett ganska brutalt uppvaknande i måndags då det togs en benmärgsbiopsi på mig (vilket i sig var en chock för jag hade inte förberett mig rätt) och att jag tydligen har en genmutation som kan bidra till att jag har någon slags blodsjukdom. Men jag får avvakta mina labbsvar innan jag tar ut något i förväg. Skulle jag dock ha något så är det inget farligt och när man diskuterar detta ploppar det ut att många andra också har detta och som inte lider av det. Så det är ok egentligen. Det som varit svårast i veckan (förutom smärtan i höftbenet) är att jag inte sett detta komma och var helt oförberedd på att detta faktiskt kunde vara något. Men nu har jag bearbetat allting i några dagar och mår helt ok igen. Får helt enkelt vänta och se.

Det är ju inte heller helt fel att jag har en nyare bil som känns härlig att köra...

Förra veckan....

Välkomstmiddag

.... var både urjobbig och helt underbar. Det var nämligen dags för oss att ta emot och visa vår del i projektet om lärande sent i livet som jag är med i. Det är det projektet som förde mig till Pärnu i början av september och nu var det alltså dags att visa upp vad vi gör för våra äldre. Det som var jobbigt var att det blev långa och många dagar. Men samtidigt var det så himla skoj. Veckan var på många sätt fantastisk. Jag fick lära känna många delar av min nya "arbetsstad" och fick se sådant som inte alla får se. Mycket spännande alltså.

Quizkväll på Rådhuset

Vi startade på måndagen med en god välkomstmiddag på en av stadens restauranger Dagen efter, på tisdag, var vi på biblioteket och visade vår del i projektet. På kvällen en annan middag, också den väldigt god. (Det är svårt att leva vanligt igen efter att ha ätit ute en hel vecka både lunch och middag.)
På onsdagen var vi på seniorcenter, bibliotekets husgranne, och fick reda på vad som händer där. Fascinerande. Men man blir trött av att sitta och lyssna hela dagarna. För att inte tala om att koncentrera sig och prata på engelska hela tiden. Det är också tröttande...

Nordisk speldag

Så på onsdagskvällen uteblev jag och tog en kväll hemma. Tvätt och disk stod på schemat då.
Under torsdagen fick vi veta om vad som hände på Campus i Lidköping med all den vuxenundervisning som pågår där. Hittade en klasskompis från gymnasiet som jobbade där. Jag som trodde hon bodde i Skåne (?). Det blev en thairestaurant den kvällen, smaskigt. På fredagen var vi på Vänermuséet och fick veta lite mer om Utena, dit vi ska i maj och Elin som jag ska jobba mer med under våren drog sin verksamhet för deltagarna. När de andra i gruppen gick på en visning av muséet åkte jag och Cissi och fixade inför kvällen. Eftermiddagen var jag tillbaks och jobbade som vanligt på biblioteket. Men på kvällen körde vi After Work och efter det mingel med quiz på Rådhusets andra våning. En trevlig afton.

Guidning på Läckö slott

På lördagen var det rörigt för mig för det var även Nordisk speldag och jag jobbade med det först. På eftermiddagen åkte vi alla till Läckö för en visning av slottet i den kalla novemberkylan. Men vi hade med oss glögg och gott för att värma oss.

Sedan var det dags för avskedsmiddagen som var stillsam och mycket prat om nästa besök som blir i Riga i mars. Som läget är nu kommer jag åka, men jag vet inte riktigt vilka mina resekamrater blir. Det får tiden utvisa.

 Då veckan blev lång och intensiv har jag varit ledig halva måndagen och hela gårdagen. Var igår och tittade på bilar och om allt går i lås nu har jag köpt bil. Men jag återkommer om detta.

Låt mig sova!!

Nu är det november och mörkret är här. Det är svårt både för mig och hundarna att komma upp på morgonen. Jag har fått en ny medicin för min mage som gör att jag slipper magsmärtorna som förpestat mitt liv. Men biverkningarna är att jag är trött hela tiden och sötsugen ständigt. Jag hoppas att dessa biverkningar snart släpper. Håll tummarna

I´m a feminist

Snäll ta dig 11 minuter och lyssna på denna flickas mycket kloka ord.

Vi behöver alla tänka till hur vi behandlar våra medmänniskor, både män och kvinnor.

Tiden flyger verkligen

Jag förstår inte var tiden tar vägen. Allting bara snurrar snabbare hela tiden och en egen stund är något som jag faktiskt nu till och med skulle betala för. I dagslaget kan det bero på att jag jag jobbat mycket. Trots att jag jobbat på mitt nya jobb innan är det mycket som är nytt och spännande. Jag har till exmepel flyttat om lite i det hörnet där jag har min arbetsplats. Förut satt jag med huvudet in mot väggen och ryggen ut mot mina kollegor. Men i förrgår vände jag på skrivbordet och sitter nu mer socialt och mysigt. Känns lite konstigt än, men jag vänjer mig nog snart. Det är konstigt vad man vänjer sig vid saker utan att medvetet förstå att man faktiskt gör det.

Det börjar lida mot arbetsveckans slut och jag längtar verkligen till helgen, inte för det händer något speciellt utan för att jag är ledig. Jag ska hinna med allt det där som jag inte hunnit med förut, som att förbereda trädgården för vintern och städa lådor i köket. Leta reda på saker som jag tappat bort. Och framför allt bara vara... Med att bara vara tänker jag mig ordentligt slöande, läsa bra böcker, lyssna på bra musik, gå långa promenader och bara göra trevliga lugna saker. Vad sägs om det? Tur att min helg är lite längre än vanligt, jag har nämligen måndagen ledig också.

Jag behöver nämligen lite lugn nu, min mage är i uppror och signalerar att det är dags att dra ner på tempot och satsa på sig själv. Eftersom min plan är att bli vän med min mage tänker jag lyda och lugna ner mig. Här kommer en låt som min mage gillar. För när jag hör den känner jag hur mina axlar sjunker och jag gör en utandning:

Lyssna och njut!

Somebody That I Used to Know

När man som jag levt ganska många år (27+) så har man skaffat sig en hel del baggage. Ofta tänker man inte alls på det men så händer något som gör att man funderar hur saker kunde ha blivit eller vad som kunde ha varit istället. Trots att jag är mycket nöjd med min lott i livet så finns ju ofta tankarna där. Jag tycker det är konstigt att personer som man stått otroligt nära och vetat allt om och som i sin tur vetat allt om mig inte längre finns i min närhet. Som är kanske inte långt bort geografiskt, men som helt enkelt inte delar livet med en längre. Dessa tankar var hos mig mycket förra veckan. Dels när jag var hos frissan och pratade som man gör med sin frissa, men även när jag såg på TV och saker och personer gjorde sig påminda. Att jag på radion även hörde följande låt gjorde att jag funderade mycket på mitt liv och mina val förra veckan:


Men eftersom jag inte ångra mitt liv och mina val så blir detta ledmotivet istället:

Pärnu Estland

Jag blev nog allt lite kär i staden Pärnu i Estland. Jag tillbringade min första jobbvecka på mitt nya jobb där. För en del i mitt jobb är att vara med i ett projekt om äldre människors lärande. (Mycket intressant.) Detta projekt ska ske som ett utbyte med Estland, Lettland och Litauen. (Spännande.) Så den första veckan åkte jag till Pärnu med min sprillans nya chef och två personer till som jag aldrig träffat innan. Var inte så lite nervös kan jag säga. Men jag kan lugna dig kära läsare med en gång. Det var väldigt trevliga resekamrater som jag hamnade bland. Vi hade en gemytlig och härlig vecka tillsammans. Självklart också med deltagarna från de andra länderna.

Resan dit gick bra, även om den bestod av många korta etapper. Trots att allt flöt som det skulle var vi ända ganska möra när vi kom fram till Villa Artis som vårt hotell/hostel hette. Men vi var nyfikna och satte igång och utforskade staden. På kvällen åt vi georgiskt och började små trevande försöka att uppfatta vilka de andra deltagarna var och var de var ifrån. Jag kände att jag hade svårt att koppla ihop deltagare med rätt land.

Vi såg mycket som var intressant och fick en inblick i Estlands och Pärnus historia. Första dagen på plats var det Pärnus Stadsbibliotek som gällde. Det är alltid väldigt intressant att se andra bibliotek och speciellt i andra länder. Fast vi är olika är vi alla så lika och har samma problem att brottas med. Lunch denna dag intogs på Stadtsteaterns restaurang. Trots bränd sås var det gott och fina lokaler. Efter lunchen hade vi diskussioner och presentation av vilka vi var som var med i projektet. Vi gick även igenom projektet och de praktiska bitarna.

Kvällen här inleddes med en spökvandring genom gamla Pärnu med guiden Barbara. Intressant sätt att lära känna Pärnus historia. Efter spökturen åt vi på Yacht Club i Pärnu. Mycket bra mat och trevlig utsikt över hamnen och floden. Efter kvällsmaten gick vi svenskar på en promenad. Vi såg stranden och lärde känna varandra över en öl.

Onsdagen besöket vi ett slags kultur- och föreningshus i Pärnu som hette Nooruse Maja. Det drevs av en man Uude och hans fru och de hade ett stort utbud av kurser och aktiviteter i huset. Bland de äldsta och populäraste var porslinsmålning. Här åt vi god mat och en ännu godare efterrätt. Visning av porslinsmålning på eftermiddagen samt lite klargörande diskussion om projektet. Denna kväll ordnades det middag på den irländska puben Sweet Rosie. Schnitzel och efterrrätt, smaskens i vanlig ordning.

På torsdagen tog en buss till Pärnus gymnasiekskola som även hade en del högskolekurser samt andra kurser för alla. Den skolan var ny och fräsch. Vi fick se bilmekaniker, byggare, snickare, massörer, spaelever och många andra. Vi fick även lunch tillagad av deras restaurangelever, serverad på ett proffsigt sätt. Vardagslyx för en annan... Som tur var tillbringade vi eftermiddagen med en lång promenad längs Pärnu flod. Därefter besökte ett hus där ett hantverksgille huserade. Många fina och mindre fina hantverk där. På kvällen var det österrikiskt som gällde på resaturang Edelweiss. Några av oss stannande på hemvägen till på en pizzeria för att avsluta dagen med ytterligare tid att lära känna varandra.

Under fredagen gick vi en rundtur på Pärnu museum och fick lära oss om Pärnus långa och intressanta historia. Vi fick höra hur svenska har påverkat stadens utseende under den tiden då de härskade i området. Museet tog både upp de mörka bitarna i historien, men visade även på de positiva som hur stadens strand hade växt fram som turistmål. Sedan återsamlades vi på Stadsbiblioteket igen och fortsatte våra diskussioner.

Denna eftermiddag lyckades jag slänga in lite spabesök. jag vaxade mina ben och fick en chokladmassage gjord. Fantastiskt fett och gott för min torra hud. (Resten av dagen luktade jag choklad)

På kvällen åt vi på Kentuky Pub och pratade mycket med varandra. Nu har vi lärt känna många av deltagarna och pratar så gott vi kan. Alla som är med på resan kan nämligen inte engelska. Vi från Sverige är dessutom de enda som inte kan ryska. Men vi försöker så gott det går. Youtube är i alla fall universellt och vi delade Youtube-filmer för fullt. Någar deltagare gick sedan vidare till en av vår värd Kristas favoritpub. En motorcykel pub som hetter Alexandr. Mycket trevlig och kan varmt rekommenderas.

Sista dagen i Pärnu åkte vi ut i regionen. Vi besöket ett bondgårdsmuseum. C.R Jakobsons bondgårdsmuseum. Även det otroligt intressant och vi fick äkta estländsk mat till lunch. SEdan tog bussen oss med till en biblioteksfilial. Vändra bibliotek som fått EU-bidrag på 20 milj Euro och som trots försöka att göar av med alla pengar ändå bara kostade 12. Så du kan förstå att det var ett fint och modernt bibliotek.

Sedan tog vi en snabbtur med shopping inför resan hem, choklad och bubbel inköptes. På kvällen var det den fina restaurangen Yks som gällde. Här satt vi länge och pratade om allt möjligt. Efter fortsatte en grupp till Sweet Rosie för fortsatta diskussioner.

Söndagen var dagen då det var dags för hemresa. Resan gick bra och jag var allt bra trött när jag kome hem, däckade halv 10 i soffan. Tur att jag hade sovmorgon på måndagen...

Vill ju inte ge upp

Eftersom jag inte vill kasta in handduken för min blogg sätter jag igång igen. Idag har varit en nystartsdag på andra sätt så varför inte starta blogga igen? Jo, nytt idag har varit att jag börjat mitt nya jobb på Lidköpings Stadsbibliotek. Egentligen började jag förra veckan, men eftersom jag då fick åka på tjänsteresa till Estland så var idag den första dagen som jag var på mitt nya jobb. Jag blev otroligt fint välkomnad med serpentiner, ballong och fina bilder. Det var toppen! Dagen blev ganska lugn, jag gick igenom schemat och kollade mina arbetsuppgifter.

Nu är det dags att sova för att orka med en ny dag i morgon. Jag hoppas snart kunna blogga om min Estlandsresa snart också.

Värsta PMS:en ever?

Har mått så konstigt det senaste, vara totalt supergrining och känt att hela världen är ute efter mig (fast den senaste veckan har snart bevisat att alla faktiskt är ute efter mig och vill mig ont). Kämpar dagligen med att försöka få positiva tankar och må bättre men just nu är det jobbigt. En annan sida av saken är att jag fått en nytt mycket mystiskt intresse: kolla på söta hundar och kattvideor, som den här:



Skulle behöva en diagnos, snarast för det börjar bli jobbigt!

Kloning

Min jobblogg

Hur långt har egentligen kloningstekniken kommit? Jag menar det var ju evigheter sedan de klonade får, visst borde de ha fixat människor nu? Jag tänkte testa på lördag, för då händer allt roligt på en gång. Det är filmfestivalsresa till Göteborg med Bioföreningen och dop hos familjen Kollberg. Hade jag dessutom möjlighet skulle jag klonat mig en gång extra och bara sovit på lördag. Jag har jobbat de två sista lördagarna och det vore toppen med lång sovmorgon och lång frukost följt av en lång hundpromenad. Men eftersom google vägrar tala om för mig hur man går tillväga för att klona sig själv kan jag bara ta en sak. Inte roligt alls att missa roliga saker. Nej, fram för mer pengar till kloning NU!



Recensioner på bibliotek kan dyka upp överallt!

Fredag idag och jag har haft en bra vecka med tre härliga sovmornar. Men trots detta är jag tröttare än någonsin. Jag skyller på januari (som är slut nu - jippie) och att jag har jobbat två lördagar i rad. Borde kanske ta tag i detta med träning också, det enda jag satsar på nu är att gå minst 10 000 steg per dag. Får ta nya tag i februari, för nu ska jag anmäla mig till vårruset och tjejmilen! Dags at komma ut vinterkoman. Eller vad säger ni, är ni med?

Men saker att se fram emot: Melodifestivalen Göteborg om två veckor, Weeping Willows i april, Dolly i sommar. Dessutom planeras just nu en ny resa hurra!

I veckan som har gått har jag startat upp kursen i Lidköping, vilket jag oroat mig för mycket i onödan, och nästa vecka är det dags för Götene. Dessutom har jag haft alldeles för många enskilda besök, har alldeles för svårt att säga nej. Men det måste jag lära mig.

Jag måste också snart fundera ut vad som kommer att hända efter maj, och just nu har jag en känsla för vad jag vill. Men det finns många aspekter att tänka på och jag vet inte ens än vilka valmöjligheter jag har.

Och igen

Så tänkte jag förvåna och göra ytterligare ett inlägg denna vecka. Why not liksom? Har egentligen inte tid, borde blogga på min arbetsblogg mer, men just nu orkar jag inte. Jag misstänker jag kommer sitta med den hela söndagen, när jag inte bokför för bioföreningen. Fritid, vem behöver det? Jo, det borde man nog ha, men det kommer lugnare perioder i livet och då får man väl ta igen allting då. Just nu känner jag för att blogga så det så. Idag är det fredag och snart dags för jobb. Idag är en riktigt splittrad dag då jag jobbar på båda mina jobb. Förmiddag på det gamla jobbet och em/kväll på det nya. Jobbar även min andra lördag i rad, men samtidigt är det skoj att jobba lördagar. (Förmodligen kommer jag inte tycka det imorgon bitti, dock.)

Jag har fått ett nytt arbetsschema som jag startar nästa vecka, jag tror det blir en vinnare för min mage då jag får tre sovmornar. Jag brukar nämligen ha extra problem med min mage under vintervåren. Hoppas dock att jag slipper detta nu. Förra året motverkade jag detta genom en resa till Thailan, det var också bra och jag önskar att det var nu man hade den framför sig. Men jag har som sagt en spänannde jobbvår framför mig och. När min framtid är avgjord får jag väl ta tag i resandet igen.

Nu är det dags för jobb, men först bjuder jag på en video om nostalgi...

Tiden går

Oj, vad snabbt hela december och halva januari drog iväg. Jag förstår inte riktigt vad jag gör med alla tid man säkert har. Men jag kan rapportera att december blev en bra månad och jag är ganska nöjd med januari så här långt också. Men jag har fjärilar i magen för våren, har jag tagit på mig för mycket, har jag hoppat i galen tunna? Det återstår att se.

Just nu dras jag tyvärr med yrsel som kommer och går. Förmodligen är det ifrån att jag biter ihop tänderna och drar upp axlarna vilket skapar en spänning i huvudet. Det brukar hjälpa med massage, och det var länge sedan nu så. Jaja, jobbigt. Men livet är ju sådant. Jobbigt ibland och roligt ibland. Men man får se till att tänka bra saker så inte de dåliga tar över. Idag till exempel så är det soligt och vackert ute. Det får man njuta av, för det har inte varit många sådana här vackra dagar hittills i år.

Att man dessutom har ett roligt och stimulerande jobb känns väldigt bra, även om man svär ve och förbannelse vissa dagar. Dock är det oftast för att jag sagt Ja för mycket och till för många saker. Måste lära mig säga Nej. Men är kass på det, kanske något att jobba med under 2014? Apropå att det är ett nytt år har jag som vanligt hoppats på att komma igång med både det ena och det andra. Men än så länge har jag inte kommit igång med något. Tar det lugnt och låtsas vara i ide. Jag tror på den idén, de är nog inte så dumma de där björnarna som samlar kraft denna perioden för resten av året.