Tillbaka

Hos uppfödaren, Bailey somnade

Första dagen hos mig

Så nu är min semester slut och jag har börjat jobba. Det var ingen jätteångest att börja jobba, för jag trivs mycket bra på mitt nya jobb. Det som var jobbigt var att lämna min nya familjemedlem: Bailey. Vi har varit mycket tajta sedan jag hämtade honom hos uppfödaren den 29 maj. Inte många stunder vi har varit från varandra, så det var det svåra steget för mig när jag började jobba igen. Nu har jag jobbat en vecka och det har gått bra. Han blir otroligt glad att se mig när jag kommer från jobbet. Då firar vi med en underbar gosstund.


 Nu har han fyllt 3 månader och det är dags för att ta nytt vaccination och ändra måltiderna. han växer fort, och går upp nästan 1 kg/vecka.

Annars så är han ganska annorlunda mot min förra hund. Hon var väldigt livlig och han känns mer normalt livlig. De är lite lika i utseende, men annars inte lika alls. Bailey gillar att sova och bryr sig inte om var han sover eller om det händer något där han sover.

Han gillar att sova

Han verkar ha funnit sig till rätta och just denna veckan när jag jobbat har han varit med mina brorsbarn. Så det har varit fullt upp för honom hela tiden. men han leker gärna med barn och andra hundar. Vi ska gå valpkurs i höst och jag har hittills bara tränat lite inkallning och lite koppelträning. Jag hoppas snart komma igång med mer träning. Speciellt att lägga lite band på sig när vi träffar andra hundar. Jag tror nämligen att han kommer bli en ganska bastant hane och då är det bra att ha koll på uppförandet tänker jag.

Jag återkommer med mer info snart hoppas jag. Jag vet att jag varit en dålig bloggare och hoppas även här på bättring.

Det finns åter hopp om livet

Världens bästa Lotta!

Har nu tagit farväl och lämnat oss med stor sorg och saknad.

Slutspurten av väntan

Idag ringde de från sjukhuset att jag skulle boka in ett möte. Jag antar att det betyder att provsvaren har kommit och väntan är över. Fast under denna väntetid har jag nästan lyckats intala mig själv att det nog inte var något, utan bara en koll för säkerhets skull. Men jag anar att det inte är så, då brukar man ju få ett brev hem att du är ok och provsvaren visade på detta. Istället kallelse att komma till sjukhuset betyder väl att något måste göras. Jag försöker att inte oroa mig, men det är inte helt lätt. 

Ont och lite oro

Det har varit en omtumlande vecka för mig. Efter att förra veckan hållit på att försöka återhämta mig efter balternas besöksvecka tog det även en himla massa tid för mig att köpa en nyare bil. Hittade en svart Volvo V50 som jag köpte. Det tog en fasligt mycket tid med att hitta bilen, kolla bilen, förhandla om bilen och allt som hör till. Så jag glömde helt av att jag i måndags hade ett läkarbesök. Detta läkarbesök hade jag avfärdat som helt oviktigt, då jag vet att jag har taskiga tarmar och andra skavanker som jag lärt mig leva med. Men min nitiske läkare har hittat att jag under en ganska lång haft för många blodplättar och ville testa detta. Eftersom inte jag mått dåligt har jag liksom inte brytt mig om detta och fick därför ett ganska brutalt uppvaknande i måndags då det togs en benmärgsbiopsi på mig (vilket i sig var en chock för jag hade inte förberett mig rätt) och att jag tydligen har en genmutation som kan bidra till att jag har någon slags blodsjukdom. Men jag får avvakta mina labbsvar innan jag tar ut något i förväg. Skulle jag dock ha något så är det inget farligt och när man diskuterar detta ploppar det ut att många andra också har detta och som inte lider av det. Så det är ok egentligen. Det som varit svårast i veckan (förutom smärtan i höftbenet) är att jag inte sett detta komma och var helt oförberedd på att detta faktiskt kunde vara något. Men nu har jag bearbetat allting i några dagar och mår helt ok igen. Får helt enkelt vänta och se.

Det är ju inte heller helt fel att jag har en nyare bil som känns härlig att köra...

Förra veckan....

Välkomstmiddag

.... var både urjobbig och helt underbar. Det var nämligen dags för oss att ta emot och visa vår del i projektet om lärande sent i livet som jag är med i. Det är det projektet som förde mig till Pärnu i början av september och nu var det alltså dags att visa upp vad vi gör för våra äldre. Det som var jobbigt var att det blev långa och många dagar. Men samtidigt var det så himla skoj. Veckan var på många sätt fantastisk. Jag fick lära känna många delar av min nya "arbetsstad" och fick se sådant som inte alla får se. Mycket spännande alltså.

Quizkväll på Rådhuset

Vi startade på måndagen med en god välkomstmiddag på en av stadens restauranger Dagen efter, på tisdag, var vi på biblioteket och visade vår del i projektet. På kvällen en annan middag, också den väldigt god. (Det är svårt att leva vanligt igen efter att ha ätit ute en hel vecka både lunch och middag.)
På onsdagen var vi på seniorcenter, bibliotekets husgranne, och fick reda på vad som händer där. Fascinerande. Men man blir trött av att sitta och lyssna hela dagarna. För att inte tala om att koncentrera sig och prata på engelska hela tiden. Det är också tröttande...

Nordisk speldag

Så på onsdagskvällen uteblev jag och tog en kväll hemma. Tvätt och disk stod på schemat då.
Under torsdagen fick vi veta om vad som hände på Campus i Lidköping med all den vuxenundervisning som pågår där. Hittade en klasskompis från gymnasiet som jobbade där. Jag som trodde hon bodde i Skåne (?). Det blev en thairestaurant den kvällen, smaskigt. På fredagen var vi på Vänermuséet och fick veta lite mer om Utena, dit vi ska i maj och Elin som jag ska jobba mer med under våren drog sin verksamhet för deltagarna. När de andra i gruppen gick på en visning av muséet åkte jag och Cissi och fixade inför kvällen. Eftermiddagen var jag tillbaks och jobbade som vanligt på biblioteket. Men på kvällen körde vi After Work och efter det mingel med quiz på Rådhusets andra våning. En trevlig afton.

Guidning på Läckö slott

På lördagen var det rörigt för mig för det var även Nordisk speldag och jag jobbade med det först. På eftermiddagen åkte vi alla till Läckö för en visning av slottet i den kalla novemberkylan. Men vi hade med oss glögg och gott för att värma oss.

Sedan var det dags för avskedsmiddagen som var stillsam och mycket prat om nästa besök som blir i Riga i mars. Som läget är nu kommer jag åka, men jag vet inte riktigt vilka mina resekamrater blir. Det får tiden utvisa.

 Då veckan blev lång och intensiv har jag varit ledig halva måndagen och hela gårdagen. Var igår och tittade på bilar och om allt går i lås nu har jag köpt bil. Men jag återkommer om detta.

Låt mig sova!!

Nu är det november och mörkret är här. Det är svårt både för mig och hundarna att komma upp på morgonen. Jag har fått en ny medicin för min mage som gör att jag slipper magsmärtorna som förpestat mitt liv. Men biverkningarna är att jag är trött hela tiden och sötsugen ständigt. Jag hoppas att dessa biverkningar snart släpper. Håll tummarna

I´m a feminist

Snäll ta dig 11 minuter och lyssna på denna flickas mycket kloka ord.

Vi behöver alla tänka till hur vi behandlar våra medmänniskor, både män och kvinnor.

Tiden flyger verkligen

Jag förstår inte var tiden tar vägen. Allting bara snurrar snabbare hela tiden och en egen stund är något som jag faktiskt nu till och med skulle betala för. I dagslaget kan det bero på att jag jag jobbat mycket. Trots att jag jobbat på mitt nya jobb innan är det mycket som är nytt och spännande. Jag har till exmepel flyttat om lite i det hörnet där jag har min arbetsplats. Förut satt jag med huvudet in mot väggen och ryggen ut mot mina kollegor. Men i förrgår vände jag på skrivbordet och sitter nu mer socialt och mysigt. Känns lite konstigt än, men jag vänjer mig nog snart. Det är konstigt vad man vänjer sig vid saker utan att medvetet förstå att man faktiskt gör det.

Det börjar lida mot arbetsveckans slut och jag längtar verkligen till helgen, inte för det händer något speciellt utan för att jag är ledig. Jag ska hinna med allt det där som jag inte hunnit med förut, som att förbereda trädgården för vintern och städa lådor i köket. Leta reda på saker som jag tappat bort. Och framför allt bara vara... Med att bara vara tänker jag mig ordentligt slöande, läsa bra böcker, lyssna på bra musik, gå långa promenader och bara göra trevliga lugna saker. Vad sägs om det? Tur att min helg är lite längre än vanligt, jag har nämligen måndagen ledig också.

Jag behöver nämligen lite lugn nu, min mage är i uppror och signalerar att det är dags att dra ner på tempot och satsa på sig själv. Eftersom min plan är att bli vän med min mage tänker jag lyda och lugna ner mig. Här kommer en låt som min mage gillar. För när jag hör den känner jag hur mina axlar sjunker och jag gör en utandning:

Lyssna och njut!

Somebody That I Used to Know

När man som jag levt ganska många år (27+) så har man skaffat sig en hel del baggage. Ofta tänker man inte alls på det men så händer något som gör att man funderar hur saker kunde ha blivit eller vad som kunde ha varit istället. Trots att jag är mycket nöjd med min lott i livet så finns ju ofta tankarna där. Jag tycker det är konstigt att personer som man stått otroligt nära och vetat allt om och som i sin tur vetat allt om mig inte längre finns i min närhet. Som är kanske inte långt bort geografiskt, men som helt enkelt inte delar livet med en längre. Dessa tankar var hos mig mycket förra veckan. Dels när jag var hos frissan och pratade som man gör med sin frissa, men även när jag såg på TV och saker och personer gjorde sig påminda. Att jag på radion även hörde följande låt gjorde att jag funderade mycket på mitt liv och mina val förra veckan:


Men eftersom jag inte ångra mitt liv och mina val så blir detta ledmotivet istället:

Pärnu Estland

Jag blev nog allt lite kär i staden Pärnu i Estland. Jag tillbringade min första jobbvecka på mitt nya jobb där. För en del i mitt jobb är att vara med i ett projekt om äldre människors lärande. (Mycket intressant.) Detta projekt ska ske som ett utbyte med Estland, Lettland och Litauen. (Spännande.) Så den första veckan åkte jag till Pärnu med min sprillans nya chef och två personer till som jag aldrig träffat innan. Var inte så lite nervös kan jag säga. Men jag kan lugna dig kära läsare med en gång. Det var väldigt trevliga resekamrater som jag hamnade bland. Vi hade en gemytlig och härlig vecka tillsammans. Självklart också med deltagarna från de andra länderna.

Resan dit gick bra, även om den bestod av många korta etapper. Trots att allt flöt som det skulle var vi ända ganska möra när vi kom fram till Villa Artis som vårt hotell/hostel hette. Men vi var nyfikna och satte igång och utforskade staden. På kvällen åt vi georgiskt och började små trevande försöka att uppfatta vilka de andra deltagarna var och var de var ifrån. Jag kände att jag hade svårt att koppla ihop deltagare med rätt land.

Vi såg mycket som var intressant och fick en inblick i Estlands och Pärnus historia. Första dagen på plats var det Pärnus Stadsbibliotek som gällde. Det är alltid väldigt intressant att se andra bibliotek och speciellt i andra länder. Fast vi är olika är vi alla så lika och har samma problem att brottas med. Lunch denna dag intogs på Stadtsteaterns restaurang. Trots bränd sås var det gott och fina lokaler. Efter lunchen hade vi diskussioner och presentation av vilka vi var som var med i projektet. Vi gick även igenom projektet och de praktiska bitarna.

Kvällen här inleddes med en spökvandring genom gamla Pärnu med guiden Barbara. Intressant sätt att lära känna Pärnus historia. Efter spökturen åt vi på Yacht Club i Pärnu. Mycket bra mat och trevlig utsikt över hamnen och floden. Efter kvällsmaten gick vi svenskar på en promenad. Vi såg stranden och lärde känna varandra över en öl.

Onsdagen besöket vi ett slags kultur- och föreningshus i Pärnu som hette Nooruse Maja. Det drevs av en man Uude och hans fru och de hade ett stort utbud av kurser och aktiviteter i huset. Bland de äldsta och populäraste var porslinsmålning. Här åt vi god mat och en ännu godare efterrätt. Visning av porslinsmålning på eftermiddagen samt lite klargörande diskussion om projektet. Denna kväll ordnades det middag på den irländska puben Sweet Rosie. Schnitzel och efterrrätt, smaskens i vanlig ordning.

På torsdagen tog en buss till Pärnus gymnasiekskola som även hade en del högskolekurser samt andra kurser för alla. Den skolan var ny och fräsch. Vi fick se bilmekaniker, byggare, snickare, massörer, spaelever och många andra. Vi fick även lunch tillagad av deras restaurangelever, serverad på ett proffsigt sätt. Vardagslyx för en annan... Som tur var tillbringade vi eftermiddagen med en lång promenad längs Pärnu flod. Därefter besökte ett hus där ett hantverksgille huserade. Många fina och mindre fina hantverk där. På kvällen var det österrikiskt som gällde på resaturang Edelweiss. Några av oss stannande på hemvägen till på en pizzeria för att avsluta dagen med ytterligare tid att lära känna varandra.

Under fredagen gick vi en rundtur på Pärnu museum och fick lära oss om Pärnus långa och intressanta historia. Vi fick höra hur svenska har påverkat stadens utseende under den tiden då de härskade i området. Museet tog både upp de mörka bitarna i historien, men visade även på de positiva som hur stadens strand hade växt fram som turistmål. Sedan återsamlades vi på Stadsbiblioteket igen och fortsatte våra diskussioner.

Denna eftermiddag lyckades jag slänga in lite spabesök. jag vaxade mina ben och fick en chokladmassage gjord. Fantastiskt fett och gott för min torra hud. (Resten av dagen luktade jag choklad)

På kvällen åt vi på Kentuky Pub och pratade mycket med varandra. Nu har vi lärt känna många av deltagarna och pratar så gott vi kan. Alla som är med på resan kan nämligen inte engelska. Vi från Sverige är dessutom de enda som inte kan ryska. Men vi försöker så gott det går. Youtube är i alla fall universellt och vi delade Youtube-filmer för fullt. Någar deltagare gick sedan vidare till en av vår värd Kristas favoritpub. En motorcykel pub som hetter Alexandr. Mycket trevlig och kan varmt rekommenderas.

Sista dagen i Pärnu åkte vi ut i regionen. Vi besöket ett bondgårdsmuseum. C.R Jakobsons bondgårdsmuseum. Även det otroligt intressant och vi fick äkta estländsk mat till lunch. SEdan tog bussen oss med till en biblioteksfilial. Vändra bibliotek som fått EU-bidrag på 20 milj Euro och som trots försöka att göar av med alla pengar ändå bara kostade 12. Så du kan förstå att det var ett fint och modernt bibliotek.

Sedan tog vi en snabbtur med shopping inför resan hem, choklad och bubbel inköptes. På kvällen var det den fina restaurangen Yks som gällde. Här satt vi länge och pratade om allt möjligt. Efter fortsatte en grupp till Sweet Rosie för fortsatta diskussioner.

Söndagen var dagen då det var dags för hemresa. Resan gick bra och jag var allt bra trött när jag kome hem, däckade halv 10 i soffan. Tur att jag hade sovmorgon på måndagen...

Vill ju inte ge upp

Eftersom jag inte vill kasta in handduken för min blogg sätter jag igång igen. Idag har varit en nystartsdag på andra sätt så varför inte starta blogga igen? Jo, nytt idag har varit att jag börjat mitt nya jobb på Lidköpings Stadsbibliotek. Egentligen började jag förra veckan, men eftersom jag då fick åka på tjänsteresa till Estland så var idag den första dagen som jag var på mitt nya jobb. Jag blev otroligt fint välkomnad med serpentiner, ballong och fina bilder. Det var toppen! Dagen blev ganska lugn, jag gick igenom schemat och kollade mina arbetsuppgifter.

Nu är det dags att sova för att orka med en ny dag i morgon. Jag hoppas snart kunna blogga om min Estlandsresa snart också.

Värsta PMS:en ever?

Har mått så konstigt det senaste, vara totalt supergrining och känt att hela världen är ute efter mig (fast den senaste veckan har snart bevisat att alla faktiskt är ute efter mig och vill mig ont). Kämpar dagligen med att försöka få positiva tankar och må bättre men just nu är det jobbigt. En annan sida av saken är att jag fått en nytt mycket mystiskt intresse: kolla på söta hundar och kattvideor, som den här:



Skulle behöva en diagnos, snarast för det börjar bli jobbigt!

Kloning

Min jobblogg

Hur långt har egentligen kloningstekniken kommit? Jag menar det var ju evigheter sedan de klonade får, visst borde de ha fixat människor nu? Jag tänkte testa på lördag, för då händer allt roligt på en gång. Det är filmfestivalsresa till Göteborg med Bioföreningen och dop hos familjen Kollberg. Hade jag dessutom möjlighet skulle jag klonat mig en gång extra och bara sovit på lördag. Jag har jobbat de två sista lördagarna och det vore toppen med lång sovmorgon och lång frukost följt av en lång hundpromenad. Men eftersom google vägrar tala om för mig hur man går tillväga för att klona sig själv kan jag bara ta en sak. Inte roligt alls att missa roliga saker. Nej, fram för mer pengar till kloning NU!



Recensioner på bibliotek kan dyka upp överallt!

Fredag idag och jag har haft en bra vecka med tre härliga sovmornar. Men trots detta är jag tröttare än någonsin. Jag skyller på januari (som är slut nu - jippie) och att jag har jobbat två lördagar i rad. Borde kanske ta tag i detta med träning också, det enda jag satsar på nu är att gå minst 10 000 steg per dag. Får ta nya tag i februari, för nu ska jag anmäla mig till vårruset och tjejmilen! Dags at komma ut vinterkoman. Eller vad säger ni, är ni med?

Men saker att se fram emot: Melodifestivalen Göteborg om två veckor, Weeping Willows i april, Dolly i sommar. Dessutom planeras just nu en ny resa hurra!

I veckan som har gått har jag startat upp kursen i Lidköping, vilket jag oroat mig för mycket i onödan, och nästa vecka är det dags för Götene. Dessutom har jag haft alldeles för många enskilda besök, har alldeles för svårt att säga nej. Men det måste jag lära mig.

Jag måste också snart fundera ut vad som kommer att hända efter maj, och just nu har jag en känsla för vad jag vill. Men det finns många aspekter att tänka på och jag vet inte ens än vilka valmöjligheter jag har.

Och igen

Så tänkte jag förvåna och göra ytterligare ett inlägg denna vecka. Why not liksom? Har egentligen inte tid, borde blogga på min arbetsblogg mer, men just nu orkar jag inte. Jag misstänker jag kommer sitta med den hela söndagen, när jag inte bokför för bioföreningen. Fritid, vem behöver det? Jo, det borde man nog ha, men det kommer lugnare perioder i livet och då får man väl ta igen allting då. Just nu känner jag för att blogga så det så. Idag är det fredag och snart dags för jobb. Idag är en riktigt splittrad dag då jag jobbar på båda mina jobb. Förmiddag på det gamla jobbet och em/kväll på det nya. Jobbar även min andra lördag i rad, men samtidigt är det skoj att jobba lördagar. (Förmodligen kommer jag inte tycka det imorgon bitti, dock.)

Jag har fått ett nytt arbetsschema som jag startar nästa vecka, jag tror det blir en vinnare för min mage då jag får tre sovmornar. Jag brukar nämligen ha extra problem med min mage under vintervåren. Hoppas dock att jag slipper detta nu. Förra året motverkade jag detta genom en resa till Thailan, det var också bra och jag önskar att det var nu man hade den framför sig. Men jag har som sagt en spänannde jobbvår framför mig och. När min framtid är avgjord får jag väl ta tag i resandet igen.

Nu är det dags för jobb, men först bjuder jag på en video om nostalgi...

Tiden går

Oj, vad snabbt hela december och halva januari drog iväg. Jag förstår inte riktigt vad jag gör med alla tid man säkert har. Men jag kan rapportera att december blev en bra månad och jag är ganska nöjd med januari så här långt också. Men jag har fjärilar i magen för våren, har jag tagit på mig för mycket, har jag hoppat i galen tunna? Det återstår att se.

Just nu dras jag tyvärr med yrsel som kommer och går. Förmodligen är det ifrån att jag biter ihop tänderna och drar upp axlarna vilket skapar en spänning i huvudet. Det brukar hjälpa med massage, och det var länge sedan nu så. Jaja, jobbigt. Men livet är ju sådant. Jobbigt ibland och roligt ibland. Men man får se till att tänka bra saker så inte de dåliga tar över. Idag till exempel så är det soligt och vackert ute. Det får man njuta av, för det har inte varit många sådana här vackra dagar hittills i år.

Att man dessutom har ett roligt och stimulerande jobb känns väldigt bra, även om man svär ve och förbannelse vissa dagar. Dock är det oftast för att jag sagt Ja för mycket och till för många saker. Måste lära mig säga Nej. Men är kass på det, kanske något att jobba med under 2014? Apropå att det är ett nytt år har jag som vanligt hoppats på att komma igång med både det ena och det andra. Men än så länge har jag inte kommit igång med något. Tar det lugnt och låtsas vara i ide. Jag tror på den idén, de är nog inte så dumma de där björnarna som samlar kraft denna perioden för resten av året.

Efter helgen

Vem mer än jag önskar att helgen vore dubbel så lång? Många tror jag. För imorse var det en kamp att släppa täcket, till och med hundarna var sena upp och Lotta fick jag väcka. Vilket inte var populärt kan jag säga. Men samtidigt är ju det mesta trevligt som händer under veckan, jag ska fortsätta mitt projekt och ska hålla ett föredrag imorgon om surfplattor och smart telefoner, så nervositeten börjar komma. Men det är bara att sätta igång, lite enklare skulle det nog vara om jag verkligen hade en egen surfplatta. Jag ska få en på jobbet men får stå i kö för väntelistan var tydligen lång.

Jag ville bara säga också att jag haft en härlig helg, jobbade hela fredagen för på fredagskvällen hade vi en biovisning för ungdomar. Vi körde Hunger Games 1 & 2 till rabatterat pris. Det var fullsatt vilket var roligt. På lördagen läste jag, för det är något som jag inte hunnit med det sista. Sedan var det dags att fira min moster som fyllde år och därefter var det dags för mig att gå på bio och se på en otäck skräckfilm:


Riktigt läbbig och efteråt var jag lite orolig för nattens sömn, men det ordnade sig som tur var. Sov riktigt gott. Alltid skönt att vakna till en morgon och inse att det är lördag eller söndag och man får sova lite till.

På söndagen slog den stora tröttheten till och jag sov länge, länge. På kvällen var det bio. Det blev mycket bio i helgen eftersom Biografföreningen Göta Lejon firade 10 år och hade ett fantastiskt jippo. Så jag tittade även på Last Vegas, mycket rolig film som utspelar sig i Las Vegas (alltid skoj att se scener därifrån) och sedan på Enders Game. SFbok från 80-talet som blivit film, riktigt bra och som följde boken så gott som gick.
Sedan var helgen slut och nu är det snart dags att jobba måndag.

Uppdateringen på vägen

Ville bara säga att mina kurser som jag varit så orolig för gick bra idag och det känns mycket skönt. Kom inte så många, men det är ok för mig, lättare få igång lite diskussion i en mindre grupp. Att det sedan var en otroligt viktig landskamp på Tv:n bidrog kanske också till att kvällsgruppen bara var 4 stycken.

Dessutom hade jag bara 9 spindlar på min dörr ikväll och fortfarande ingen inne, så det kanske också löser sig.

Det bästa av allt är att jag fått sovmorgon imorgon! Ska nu fira detta med ett glas vin och kolla på mina nya musikkanaler på TV:n.

Funderar förresten att kolla på skräckfilm på lördag, om jag vågar.

Nervös

Jag försöker intala mig att det var för att uppleva nya spännande saker som satte mig på prov som jag sökte mitt nya jobb, men nu när verkligen är ifatt mig känns det otroligt nervöst. Alldeles fruktansvärt jobbigt pirrigt. Jag längtar till om ett dygn för då är det första gjort. I och för sig är jag nervös för det andra också, men ändå...

Att andra saker händer i livet gör inte saken bättre, men livet har ju en benägenhet att testa oss. Som till exempel att en spindelsläkt har bosatt sig på min dörr. Ikväll när jag skulle öppna dörren efter kvällspromenaden satt det 28 (!) st spindlar på dörren. Men än så länge har jag inte sett några inne som tur är.

Fullmatad vecka framför mig

Sitter och försöker vakna inför den vecka som väntar mig. Jag bävar en del faktiskt, för denna vecka sätter mitt projekt i Lidköping igång och jag känner mig inte helt förbreredd, det är det som jag ska göra idag. Samtdigt som jag ska förbereda samma projekt inför onsdagen till mitt första jobb. Så denna veckan jobbar jag kväll tisdag (20.00), onsdag (20.00), torsdag (19.00) och fredag (ca 23.00). Blir en fullmatad vecka så att säga och just nu känner jag mig inte riktigt redo för den, men det kommer väl. (Hoppas jag och jag hoppas även utverka lite sovmorgon någon extra morgon.) Ska sova så mycket jag hinner i helgen, men då firar även Bioföreningen Göta lejon 10 år och visar 10 filmer på två dagar så det finns att göra där också...


Var på bio igår och såg About Time, en mycket fin film som gjorde en människa glad, att musiken i filmen var mycket bra gjorde inte saken sämre... Sedan gillade jag att huvudpersonens pappa hade gjort ett mycket bra val av sin gåva.



PS. Vill lägga till att det varit en härlig helg även utan fin biofilm. jag jobbade i fredags och kom hem sent. Jag jobbade även på lördagen då mitt nya bibliotek firade den Nordiska Speldagen och det kom massor av barn och familjer så jag kan säga att den arbetstiden bara for iväg. På kvällen var jag med på förfest inför en maskerad och det var trevligt, men när de andra fortsatte till festen gick jag hem och lade mig och det gillade min mage skarpt. Igår söndag gick jag en långpromenad med Buffy och Annica och på kvällen var det bio som sagt...

Nu är det dags att kasta sig in i arbetsveckan som väntar...

Inget vidare...

Nej, denna vecka har verkligen inte varit någon bra vecka. Jag har som jag kanske nämnt tidigare en dum mage, det finns tydligen ett begrepp IBS. Men jag säger taskig tarm, för det är just vad den är. Så måndag morgon helt plötsligt bestämmer sig min dumma tarm att krångla och jag levde ett tag i hoppet att det var något kortvarigt och kämpade på bäst jag kunde. Men i onsdags morse hade jag kramper och feber och fick ge upp. Sedan tillbringade jag hela onsdagen och torsdagen i sängen mestadels sovande för ni alla som haft ont i magen vet att trött det är det man blir. Idag ska jag till jobbet igen och tycker mig märka en liten bättring och hoppas kunna äta någon slags fast föda ikväll, jo för det är en annan bieffekt. Man kan inte äta något utan att få fruktansvärda kramper. Igår kväll drack jag en kopp rött te som ska vara sååå hälsosamt. Detta ledde till att jag fick gå och lägga mig igen...

Tråkigt är detta för jag har inte tid med det i mitt liv just nu. Jag har fullt upp både på mina jobb och i mitt privatliv. Jag var till exempel bjuden på maskerad på lördag som jag inte vågar gå på eftersom jag inte kan äta eller dricka något. Mitt mål för helgen är att klara av jobbet och sedan vila. Men det stör mig med maskeraden, jag menar hur ofta blir man bjuden på maskerad? Svaret för mig är aldrig! Och så måste jag stå över... Dammit! Jag som skulle vara Sue Ellen och gå runt med ett klirrande glas hela kvällen...